Vattkoppor är en sjukdom som de flesta av oss kommer i kontakt med någon gång under livet. Men varför får man vattkoppor? Det är en fråga som många ställer sig, särskilt föräldrar med små barn. I den här artikeln kommer vi att utforska vad vattkoppor är, hur det sprids, symptomen, diagnos, behandling och förebyggande åtgärder samt vattkoppor hos vuxna jämfört med barn.
Vad är vattkoppor och hur sprids det?
Vattkoppor är en sjukdom som orsakas av varicella-zosterviruset. Det leder till en kliande utslag med små, vätskefyllda blåsor. Sjukdomen sprids mycket lätt till personer som inte har haft sjukdomen eller inte har fått vaccinet mot vattkoppor.
Sjukdomen sprids genom direkt kontakt med utslaget eller genom att man andas in luftdroppar när en person med vattkoppor hostar eller nyser. Riskfaktorer för att bli smittad inkluderar att inte ha haft vattkoppor tidigare eller inte ha fått vaccinet mot sjukdomen.
Symptom och diagnos av vattkoppor
Symtom på vattkoppor inkluderar utslag som dyker upp 10 till 21 dagar efter att man har blivit exponerad för viruset. Andra symtom som kan förekomma 1 till 2 dagar innan utslaget inkluderar feber, aptitlöshet, huvudvärk, trötthet och en allmän känsla av att vara sjuk.
Utslaget går igenom tre faser: upphöjda knölar som kallas papler, små vätskefyllda blåsor som kallas vesiklar och skorpor som täcker de brustna blåsorna och tar några dagar att läka. Nya knölar dyker upp under flera dagar, så man kan ha knölar, blåsor och skorpor samtidigt.
Om man misstänker att man eller ens barn har vattkoppor bör man kontakta vården för att få en diagnos och eventuell behandling. Det är också viktigt att informera vården om eventuella allvarliga symtom eller om man lever med personer som inte har haft vattkoppor eller fått vaccinet, är gravid eller har en sjukdom eller tar mediciner som påverkar immunförsvaret.
Behandling och förebyggande av vattkoppor
Behandlingen av vattkoppor fokuserar främst på att lindra symptomen. För att lindra klåda kan man tvätta huden med tvål och vatten, klippa naglarna för att minska risken för rivsår och använda kylbalsam eller alsollösning. Vissa receptfria läkemedel kan användas mot klåda, men man bör undvika läkemedel med hydrokortison.
Paracetamol kan användas för att minska feber och smärta, men läkemedel med ibuprofen och andra NSAID bör undvikas då de kan öka risken för allvarliga infektioner. Vuxna över 18 år och vissa barn med specifika besvär bör söka vård. Det är viktigt att ringa innan man besöker en vårdmottagning på grund av den höga smittsamheten.
För att förebygga vattkoppor finns det ett vaccin. Vaccinet är ett säkert sätt att förebygga sjukdomen och de andra hälsoproblem som kan uppstå under sjukdomen.
Vattkoppor hos vuxna jämfört med barn
Vattkoppor är vanligtvis milda hos friska barn, men kan vara svårare hos vuxna. Utslaget kan täcka hela kroppen och blåsor kan bildas i halsen, ögonen, urinröret, ändtarmen och slidan.
Vattkoppor är vanligare och besvärligare hos vuxna än hos barn. Symtomen är vanligtvis värre ju äldre man är. Efter att sjukdomen har läkt finns viruset kvar i kroppen och kan ibland orsaka bältros.
Vattkoppor och framtida hälsorisker
Efter att man har haft vattkoppor finns viruset kvar i kroppen och kan ligga latent i många år. Det kan senare orsaka bältros, en sjukdom som ger smärtsamma blåsor på huden.
Avslutning
För att återgå till vår ursprungliga fråga, varför får man vattkoppor? Det beror på att man kommer i kontakt med varicella-zosterviruset, antingen genom direkt kontakt med en smittad persons utslag eller genom att andas in luftdroppar när en smittad person hostar eller nyser.
Det är viktigt att förstå och förebygga vattkoppor för att skydda både individuell och allmän hälsa. Vaccination är det mest effektiva sättet att förhindra sjukdomen. Om man trots allt får vattkoppor finns det behandlingsalternativ för att lindra symptomen och göra sjukdomsförloppet mer uthärdligt.
För att skydda dig själv och andra, var medveten om hur vattkoppor sprids och vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder om du eller någon i din närhet får sjukdomen.